Hälsingehambon
Hälsingehambon
Hälsingehambon dansas enligt tradition ”den första lördagen efter första söndagen i juli”. Då är det åter dags att i tidig morgondimma infinna sig i byn Hårga, nedanför det mytomspunna bergets fot. Just när älvorna dansar bort daggen från ängen och solen stiger över bergets topp, samlas glada dansare och publik, och Ljusnans vackra dalgång fylls med musik och hambodans från tidig morgon fram till sen kväll.
Innan dagen är slut har paren dansat sig igenom fyra etapper. Den första etappen dansas i Hårga, där Hanebo Hembygdsförening erbjuder fäbodfrukost. Nästa etapp går i Bollnäs, på Långnäs. Här finns både strand, camping och närhet till Bollnäs centrum. Nästa etapp dansas på Träslottet i Arbrå, där det finns möjlighet att fika eller äta lunch för både dansare, spelmän och publik. Sista etappen dansas som vanligt vid Stenegård i Järvsö. Här dansas till sist semifinaler och finaler som kantas med fin underhållning. Efter att Hälsingehambo är färdigdansad och avgjord så blir det musikunderhållning.
Lite mer om Hälsingehambo och tävlingen
Hälsingehambo är en mjuk och kraftfull nighambo med betoning på 1:a taktdelen genom hela dansen. Dansen ska flyta på i en jämn rörelse framåt genom alla 8 takter i reprisen. Under Hälsingehambon blir paren bedömda för teknik, balans, samdansning och följsamhet till musiken. Helhetsintrycket påverkar, mer än detaljer, domarnas val av bedömningssiffror.
Hälsingehambon dansas i tre klasser; Ungdom, Huvudklass och Senior och är en svettig utmaning men framför allt en härlig upplevelse av dans, glädje, färgprakt och gemenskap. Kom med du också! När den trolska och mystiska hambopolskan Hårgalåten spelas upp är det med lite fantasi lätt att tänka sig hur spelemannen i Hårgasägnen kliver in på logen en sen lördag kväll och spelar den låt vars toner ingen kan sluta att dansa till…
Publikens favorit – den sista minuten!
På varje etapp har publiken möjlighet att rösta på ett eller flera favoritpar. För att öka chansen att vinna publikens favorit har dansarna i huvudklass och ungdomsklass möjlighet att den sista minuten i varje etapp ”fria” till publiken genom att dansa ”valfri och kreativ stil”. Reglerna är att huvudklassen dansar 7 minuter hambo och 1 minut valfri stil. Ungdomsklassen dansar 3 minuter hambo och 1 minut valfri stil. Dansen ska pågå hela etappen och det är inte tillåtet att lämna ringen. Seniorklassen dansar 4 minuter hambo och har alltså inte möjlighet att dansa ”valfri stil”, men kan ändå väljas till publikens favorit!
Historia
Hambons ursprung har varit omstritt. Den utvecklades troligen kring förra sekelskiftet ur polskan som under 1800-talet var den vanligaste pardansen på den svenska landsbygden. Vid förra sekelskiftet kom också de första kompositionerna av särskilda hambomelodier. Hambon har tydlig betoning på den första taktdelen. Musiken är alltid indelad i grupper om åtta takter. Hambo, som dansas till musik i 3/4 takt, tillhör de svenska gammaldanserna. Den är närbesläktad med polska och var ursprungligen en variant av polka–mazurka.
Hårgasägnen…
Det var en sen lördagskväll. Ungdomarna i Hårga hade samlats för att dansa på logen. Plötsligt, mitt i en dans, avbröts musiken. En ny spelman klev fram från skuggorna. Han bar en stor, mörk hatt på sitt huvud och under hatten kunde man skåda ett par brinnande ögon. Spelmannen lyfte sin fiol mot hakan och spelade en låt som aldrig tidigare hörts. Alla ungdomar började dansa till de nya tonerna. Men när de väl gått in i dansen kunde de inte sluta. Dansen fortsatte genom hela natten.
När gryningen anlände drog sig spelmannen mot dörren samtidigt som han fortsatte spela. Efter honom följde alla dansarna på ett led. De kunde inte sluta dansa, tonerna från fiolen drev på deras fötter. En flicka låg ensam kvar på golvet på logen. Hon hade sett spelmannens bockfot, men ingen av de andra hade lyssnat när hon försökt varna dem. Alla var mitt inne i den vildaste dans de någonsin varit med om. Samtidigt som kyrkklockorna ringde in gudstjänsten försvann ungdomarna dansande iväg med spelmannen.
Spelmannen ledde ungdomarna upp på Hårgaberget. Där satte han sig i en tall med sin fiol. Ungdomarna dansade tills endast deras skallar var kvar. Vissa säger att man fortfarande kan se märkena från ringdansen på Hårgaberget, och om man är modig nog att våga sig ut en natt när det är fullmåne kan man höra musiken som djävulen spelade för Hårgas ungdomar.
( Den äldsta kända uppteckningen av sägnen är från år 1785, av Johan Gabriel Lindström som var komminister i Bollnäs. Det är okänt hur gammal sägnen faktiskt är.)
